måndag 17 november 2008

En måndag.

Jupp har på det hela taget varit en riktigt bra dag förutom några moln på min himmel, kommer till det senare. Till att börja med så har det varit fantastiskt väder idag! Blir så underbart glad av att se solen, så efter ett tag så blev det naturligtvis en promenad, tog hela vägen runt Salinge faktiskt. Och på vägen runt så ringer min telefon och då är det ingen mindra än Linda! :D var så underbart härligt att få prata med henne igen, var aldeles för länge sen sist. Och hoppas att det inte dröjer lika länge tills nästa gång ^^ Sen så fick jag ett underbart sms på kvällskvisten idag, och där stog det inget mindra än att min fantastiska vän Josse har tagit körkort idag!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Wiiiiiie! Ofantligt stort grattis till henne! Den busen var här i lördags och sa inget :O jag är chockad :P..inte. Men hon och jag är i alla fall lika bra och har en upplevelse gemensamt nu ;) det är allt jag säger om det. Vidare det som inte är så roligt är att det är inte alla mina vänner som mår så bra. Inte bra alls till och med. Önskar att jag kunde säga att jag bara bidrar till att denns skulle må bättre och ta sig igenom detta, men tyvärr är det nog kanske tvärt om. Att jag gör mer skada än nytta, inte bara genom att finnas utan med hur jag beter mig. Måste ta tag i det men måste göra det försiktigt känner jag nu för att det ska bli rätt och för att jag inte ska skada typ. Måste komma på en plan för att visa att jag faktiskt bryr mig och göra nått vettigt för denna person som varit och är en stor människa i mitt liv och som inte förtjänar den skit jag (naturligtvis utan att ha det som menig) slängt åt dennes håll. Mycket kanske för att denne aldrig säger ifrån till mig, lite som det bortskämda barnet är jag för denne, bara som en jämförelse. Vill inte att detta ska låta som, "åh det är så synd om.." jag vill inte göra detta av att jag skulel känna skyldighet för att jag tycker synd om eller nån sån skit. Utan helt enkelt för att denne person förtjänar att bli behandlad bra, precis som de flesta andra. Mer kan inte jag göra för att denne ska må bättre, men just nu gör jag liksom inte ens mitt bästa för att det ska hända känns det som. Mer som att jag stjälper än hjälper. Vill inte vara en som bidrar till problem utan en som kanske får dem att kännas mindra tunga. Ska jobba på det men om du läser vilket du brukar så hoppas jag att du tar de på rätt sätt och vet att jag finns här om du bara vill snacka om detta. That's all folks Peace.