The 24 hours from hell...

En hemsk natt, en hemsk morgon, en potentiellt hemsk dag.... Natten blev inte som jag ville, eller de kanske var det som var problemet, jag vet inte vad jag vill, eller så är problemet att jag inte inser att det är okej att jag inte vet vad jag vill. Jag behöver inte bara bestämma att jag tycket o tänker något för att känna att jag har kontroll, jag hatar mig själv för att jag var tvungen att "skada" en väldigt väldigt bra människa för att komma underfund med det. Det första mina rödgråtna ögon får ta in när jag vaknar är att solan skiner ute, det skulle nog bli en fin dag, ironi är en stark kraft verkar det som. Päronen väljer att göra så jag får börja min dag så bra som möjligt, pappa harkollat min telefonsaldo o hackar på mig för det även fast jag säger att jag kan betala det, o mamma säger i princip att om duska bo kvar här hemma så får du fan se till att du går o lägger dig när vi gör det.

I'm not calling for a second chance, I'm screaming at the top of my voice. my heart cries out to you you must forgive me

Jag är ett typexempel på en människa som måste få faktumen slagna i ansiktet på mig för att jag ska fatta.